Det är tvära kast.. Ena dan lugn och mys på landet, nästa dag in i vardagsbestyren med stress. Idag har jag varit för nära tröskeln igen. Upp i morse, frukost hemma sen iväg till dagis med Filip och vidare till skolan med Elias. Lämnade honom ensam där några timmar idag, det hade gått ganska bra men lite ledsen hade han varit för han kände sig ensam. Han sa till mig -mamma det är inte roligt här för jag har ingen vän. Åh då gör det ont i hjärtat vill jag lova. Det är klart att det är en stor omställning från att ha varit på samma dagis med samma kompisar nu i fem år och komma till något helt nytt, med nya människor. Det tror jag det. Men det ska väl bli bättre hoppas jag. Imorgon börjar skolan med upprop på riktigt!
På eftermiddagen - samma procedur fast omvänd ordning. Hämta Elias, hämta Filip, hem och laga mat snabbt som attan. Sen började fotbollen för Elias idag, Stefan sen hem och hinner inte hem i tid så då får jag fixa till Filip också och ta med honom till träningen.
Också har jag gjort massa andra saker däremellan, men det orkar jag inte ens skriva om. Nej, nu ska jag lägga mig och lyssna på världens mysigaste meditationsmusik för att öppna upp mitt hjärta "coro,coro qua" och andas!
